Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips och GOD JUL!

Varje dag till och med julafton presenterar vi nya lästips ur det gångna årets serieskörd! Sista luckan bjuder på två starka böcker av två väldigt olika serieskapare som har betytt något alldeles särskilt för Serieteket i år. 

2016 har varit ett bra serieår på så många vis, både inom Sverige och internationellt. Våra 23 tidigare luckor vittnar om hög kvalitet och stor spännvidd i genrer, stilar och ämnen. Givetvis finns inte möjlighet att nämna alla serier man tyckt om under året – hade jag haft ett oändligt antal kalenderluckor till mitt förfogande hade jag definitivt gjort rekommendationer för svenska serier som Daria Bogdanskas Wage Slaves, Emil Maxéns Stor-Jobal från Krokjala och Amalia Alvarez’ Fem historier om prostituerande. Bland översatta titlar hade jag gärna rekommenderat Fanny Britts Jane, räven och jag, och bland icke-svenskpublicerade serier hade jag dragit en lans för superhjältinnan Ms Marvel skriven av G. Willow Wilson. Många nämnda, ännu fler glömda.

Två svenska serieskapare och deras verk kan jag emellertid inte undgå att nämna med tanke på deras betydelse för Serieteket under året. Så här kommer en sista ”double bill” på självaste julafton.

astrid

Kim W. Andersson överträffade sig själv (och tidigare verk som Love Hurts och Alena) med sitt feministiska och actionspäckade rymdepos Astrid: Vulkanmånens hemlighet, utgiven både i USA (av Dark Horse Comics) och Sverige (av Apart Förlag) under hösten. Astrid prydde även affischen till Stockholms Internationella Seriefestival 2016, som Kim W. gästade under temat ”realism och science fiction”. Början på ett internationellt genombrott för en av Sveriges främsta äventyrsserieskapare?

kimw_sarabe

Kim W. Andersson intervjuad Av Sara Bergmark Elfgren på SIS16. Bild: Makan E-Rahmati

sis16

Astrid på affischbilden till Stockholms Internationella Seriefestival 2016.

Joakim Pirinen var aktuell med inte mindre än två böcker under 2016 – Född ur ett svart ägg (Bonnier Pocket) och Att misslyckas som människa (Kartago Förlag), och framför allt den sistnämnda vill jag framhålla som en av årets bästa böcker alla kategorier. Att misslyckas som människa är en tjock samling skämtteckningar och enrutingar som bjuder på en vindlande resa genom absurdism och surrealism varvat med tramsvitsar och palindromer, svartsynt satir och vulgär underlivshumor. Mycket känns simpelt, en del obegripligt, allt kompromisslöst. Ända sedan genombrottet med Socker-Conny 1985 har det varit alltför lätt att ta Pirinen för given. Den här boken är ett tydligt bevis på vilken imponerande konstnärlig utveckling som fortfarande pågår. Grafiskt har Pirinen aldrig känts tyngre än nu– många dim ensioner bortom större delen av Seriesverige.

pirinen

Joakim Pirinen gjorde en bejublad liveteckningsföreställning till Lotte Ankers och Raymond Strids improviserade musik på Serietekets 20-årsjubileum den 18 november i år. Och även nästa år kommer han att synas i Serieteketrelaterade sammanhang. Stay tuned!

pirinensis

Joakim Pirinen på tidigare upplaga av Stockholms Internationella Seriefestival. Bild: Makan E-Rahmati

Med detta inlägg, kära vänner, vill vi önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Om ombyggnaden fortgår enligt planerna kommer vi att öppna Serieteket i mars igen. Vill du läsa böckerna vi har tipsat om men inte vänta så länge? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se

Ola Hellsten

samt

Elisabet Andersson
Linda Gustafsson
Elin Jansson
Anders Lundgren

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 23

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd! Dan före dopparedan bjuder på en finstämd självbiografisk berättelse från Korea och Belgien. 

På 1980-talet var Epix Förlag flaggskeppet för svensk vuxenserieutgivning. Idag är utgivningen mer småskalig och mindre synlig, men fortfarande intressant, angelägen och kvalitetsinriktad. Här ges serier ut som få andra svenska serieförlag skulle satsa på.

Jun Jungs Hudfärg: Honung (del 1) gavs visserligen ut på svenska redan 2015, men kom så sent på året att den får räknas till det gångna årets läsning. Boken är självbiografisk och handlar om en ung pojke på fem år från Korea (upphovsmannen själv) som blir adopterad av en familj i Belgien. Man får följa Jung från unga år upp till tonåren med allt vad det innebär.

jung

Ur förlagets egen resumé: ”Jun Jung-sik irrade runt för sig själv på gatorna i Seoul när en polis tog honom i handen och förde honom till Holt, ett amerikanskt barnhem. Det var 1970 och han var fem år. Ett par foton och en rapport från barnhemmet – det är den tråd han har att hänga upp sina minnen på. Men det är många frågor som gnager i honom som koreanskt adoptivbarn i Europa.

2007: Jung bestämmer sig för att ta tag i sina minnen och sina fantasier om sin barndom för att försöka få större reda i den ovisshet som plågar honom. I denna intima bok berättar han om hur han överlevde i Korea och hur han togs emot av sin nya familj i Belgien. Det var inte alltid lätt att vara adopterad. Men detta är hans historia, den som han vuxit upp med. Bland gapskratt, bråk, vardag, pojkstreck och frågor utan svar.”

Förutom att vara en stark personlig berättelse om ett människoöde berättar Hudfärg: Honung även om tillvaron som utlandsadopterad (därmed något av en belgisk pendang till Lisa Wool-Rim Sjöbloms Palimpsest, vilken presenteras i lucka 21). Parallellt lär den också ut mycket om Koreas historia. Fantastiskt tecknad.

Detta är första delen av tre. Del två och tre var planerade till våren och sommaren 2016, men har ännu inte kommit ut. Vi hoppas att det sker under 2017.

Elisabet Andersson

OBS! Serieteket har stängt för ombyggnad fram till början av mars! Vill du läsa böcker vi tipsar om men inte vänta tills vi öppnar igen? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 22

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd! I lucka tjugotvå tipsar vi om en superhjälteserie som tar sig an föräldraskap, uppväxt och identitet. Samt lite bondage.
WWE1.jpg

Ständigt dessa omstarter! Som superhjälteläsare får man vara beredd på att ens favoritfigurer stöps om med jämna mellanrum. I bästa fall hålls det fast vid tillräckligt av ursprungshistorien för att man ska känna igen sig. Men det är långtifrån garanterat då jakten på nya läsare fått förlagen att kasta ut rätt många barn med badvattnet genom åren. Diana från Amazonernas ö Themyscira, även känd som Wonder Woman, har enbart under 2016 fått sin bakgrund återberättad i minst fyra olika varianter. Jag har inte läst alla. Förhandslöften om att Grant Morrison skulle hämta inspiration från William Moulton Marston, mannen som skapade figuren, fick mig att välja Wonder Woman Earth One. Boken är del av en satsning där hjältar som Batman, Superman och Teen Titans fått nya ursprungshistorier i serieromanform. Förväntningarna infriades med råge då Morrison inte bara spelar hårt på de feministiska strängarna som den gamle psykologen och serieförfattaren gillade utan också  får med åtskilliga av de mer eller mindre tidigare förtäckta bondage och s/m-inslag det strösslades med i de serierna. Hur de kunde passera nästan obemärkt på 40-talet känns smått otroligt för en läsare av idag.
wwe1ii

Morrison nöjer sig i vanlig ordning inte med att bara putsa lite på vad som kommit före utan gör en del mer eller mindre radikala ändringar i persongalleriet och seriens stämning. Themyscira och sättet Amazonerna ser på sig själva och den värld som finns bortom deras perfekta stränder problematiseras och skildras inte lika rosenrött som hos Marston. Vilket gör huvudpersonens modersuppror och strävan att få se världen utanför lättare att förstå. Som synes i Yannick Paquettes fina illustration ovan så är Steve Trevor, som Diana vill ska få uppleva ”kärleksfull underkastelse”, numer afroamerikan. Han har rätt mycket skinn på näsan och är inte den rågblonda och lätt tafatta figur vi sett tidigare. Låt oss säga att hans reaktion när bondageattiraljerna åker fram är rätt obetalbar. Enda förändringen man gjort av det kroppspositiva porträttet av Wonder Womans andra kompis (som gör en segergest i cockpit på Dianas ofta osynliga flygplan ovan) är dock namnet. Etta har blivit Beth Candy.

Sammantaget blir detta en rolig ingång till Wonder Womans värld där alla former av maktfullkomlighet, såväl patriarkal som matriarkal, ifrågasätts. Ser fram emot den planerade fortsättningen.

Anders Lundgren

OBS! Serieteket har stängt för ombyggnad fram till början av mars! Vill du läsa böcker vi tipsar om men inte vänta tills vi öppnar igen? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se

 

 

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 21

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd! I lucka tjugoett tipsar vi om två självbiografiska serier som med olika ingång tar sig an föräldraskap, uppväxt och identitet.

palimpsest-omslag

En av mina favoriter från det gångna året är serietecknaren och illustratören Lisa Wool-Rim Sjöbloms debutbok Palimpsest. Den avhandlar ur ett kritiskt perspektiv internationell adoption utifrån Lisas egna upplevelser. Med en alldeles unik tecknarstil skildrar hon sökandet (med många hinder) efter sitt ursprung och en granskning av den process som ledde fram till att hon adopterades från Korea till en familj i Sverige.

palimpsest-tillagnas

ur Palimpsest

Undringarna och känslan av att något är fel och saknas finns redan i tidig ålder, men blir bara mer påtaglig och viktig när Lisa själv blir förälder. I Palimpsest lyfts barnets rättigheter till sin identitet och bakgrund, snarare än adoptivföräldrarnas perspektiv som ofta är mest synligt i diskussioner om adoption. Boken ger en bild av hur ekonomiska intressen och lögner kan göra personer ”adoptivbara” och avgöra vilka mänskliga relationer som blir de närmaste i ett barns liv.

haller-tiden-grennvall

Åsa Grennvall släppte i november Jag håller tiden, en serieroman som närmar sig relationen mellan förälder och barn. Här är Åsa både det vuxna barnet som vill släppa taget och gå vidare, och samtidigt mamma med egna barn. I den familj hon nu är en del av är närheten och kärleken självklar. Jag håller tiden är lika delar såväl en mörk berättelse som en kärleksfull skildring av att ha hittat sin plats, och att varken vilja se tillbaka eller skynda på.

Elin Jansson

OBS! Serieteket har stängt för ombyggnad fram till början av mars! Vill du läsa böcker vi tipsar om men inte vänta tills vi öppnar igen? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 20

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd! Bakom dagens lucka hittar vi några välkända figurer i moderniserad kostym.

I Belgien har man under många år gett ut specialutgåvor med trotjänaren Spirou, som inte ingår i den vanliga kontinuiteten (om man nu kan tala om en sådan efter seriens nästan åttio år långa existens och otaliga tecknar- och författarbyten). Cobolt Förlag har gett ut tre av dessa på svenska, där Émile Bravo, Yann och Oliver Schwartz skildrar Spirou som en ung man under åren kring andra världskriget.

nicke

Det fjärde albumet kom i år. Nicke gifter sig är tecknat och skrivet av Benoît Feroumont, som uppdaterar serien och figurgalleriet till nutid, och det med den äran. Spirou får en ny kollega då Nicke är kär och planerar för bröllop. Vi får träffa Spirous mamma och en massa andra kvinnor (något som inte alltid varit en självklarhet i Spirou-serien). Och i centrum av berättelsen finns ett mystiskt halsband.

Rekommenderas den som önskar sig ett fartfyllt och roligt äventyr.

Elisabet Andersson

OBS! Serieteket har stängt för ombyggnad fram till början av mars! Vill du läsa böcker vi tipsar om men inte vänta tills vi öppnar igen? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se

 

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 19

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd!

                                                                 queer

Nu är det dags för en historielektion.
Bakom dagens lucka finns en nyinköpt seriebok, som faktiskt ännu inte kommit ut på Serietekets hyllor, eftersom biblioteket är stängt.
Meg-John Baker och Julia Scheele har tillsammans satt ihop en illustrerad översikt över begreppet queers historia.
Det blir en informationstät, men ändå ganska lättbegriplig seriebok som tar upp allt från ordet queers innebörd, genom historien till diverse olika teoretiker som arbetat och arbetar med begreppet. Vi får lära oss om intersektionalitet, performativitet, om privilegier, om diskursanalys och hur makt konstrueras i våra kroppar och om hur en ska göra för att tänka mer queer i vardagen, med enkla medel. Serieboken innehåller givetvis mycket mer, men detta är ett axplock ur en väldigt omfattande och bra översikt som säkerligen kan mana till ytterligare diskussioner.

queer-a-graphic-history-interview-body-image-1473867446-size_1000

Som jag önskar att jag hade haft den här översikten till hands då jag kämpade att förstå queerteorin och Judith Butler, då jag läste genusvetenskap 2005!
Detta är en seriebok, som riktar sig till alla som är nyfikna på vad queer egentligen är och kanske även för dem som studerar genusvetenskap och andra ämnen där en tillämpar queerteori. I slutet av boken finns även en litteraturlista för den som vill ytterligare fördjupa sig i ämnet.
Vid Serietekets nyöppnande nästa år kommer du hitta denna bok på Historia-hyllan.

                                                                                                                                         Linda Gustafsson

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender – lästips fram till jul: Lucka 18

Varje dag fram till jul presenterar Serieteket nya lästips ur det gångna årets serieskörd! Bakom lucka arton finns en svensk serieroman från årets pristagare av Urhunden.

anneli-furmark-en-sol-bland-doda-klot

I Anneli Furmarks En sol bland döda klot möter vi Barbro som beger sig på en resa i spåren efter karaktären Alberte Selmer i favoritromanen Alberte och Jakob av Cora Sandel. Berättelsen växlar mellan Barbros tillvaro på resande fot och utdrag ur Sandels roman, alltihop vackert skildrat i Furmarks stämningsfulla och lätt melankoliska teckningar. Resan mot Norge, och tillvaron i Tromsö, berättas utifrån ensamheten och den inre världen hos både Barbro och Alberte. Och samtidigt som det inre (och tillflykten till litteraturen) utgör den plats där deras tillvaro blir mest begriplig försöker de båda nå fram till människorna de har omkring sig. I bakgrunden rör sig mellankrigstid och oro för nutida rasistiska strömningar.

Anneli Furmark tilldelades 2016 års Urhunden för serieboken Den röda vintern (2015), och hon har tidigare mottagit priset för Amatörernas afton (2005) och Jamen förlåt då (2008). Furmark har varit verksam serietecknare och bildkonstnär i tjugo år, medverkat i serietidningar och släppt ett flertal serieböcker sedan debuten 2002. En sol bland döda klot är hennes senaste serieroman och julkalenderns tips på fjärde advent!

Elin Jansson

OBS! Serieteket har stängt för ombyggnad fram till början av mars! Vill du läsa böcker vi tipsar om men inte vänta tills vi öppnar igen? Sök efter dem i en bokhandel, på förlaget, eller kolla om de finns på biblioteket.se