Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 24: Från oss alla till er alla!

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. Sista luckan idag!

Flera av er har säkert gjort det idag. Några frivilligt. Andra under tvång. Kalle Anka på julafton är måhända en märklig tradition men för många svenskboende en realitet att förhålla sig till. Själv har jag efter 42 jular i landet nått den mognad som innebär att man föredrar Karl-Bertil Jonsson, en repad DVD med Broster Broster, eller rentav en helt tevefri jul.

Däremot tycker jag mycket om Disney (om man med Disney avser filmerna som producerats och pratar lite mindre om personen och företagspolitiken). Bäst var Disney under 30- och 40-talen. Historierna var nyskapande, djärva, utmanande, utflippade. Traditionell animation har sällan varit vackrare. Den som anser att 3D-animerade filmer som Frost eller Toy Story är estetiskt vackrare än de gamla Silly Symphonies måste vara blind eller död. 

Silly Symphonies kallades 75 animerade kortfilmer för yngre som producerades av Disney åren 1929–1939. De handlade om allt mellan himmel och jord, ofta med sagomotiv, alltid med musiken i centrum. I en av dessa filmer, The Wise Little Hen, debuterade Kalle Anka 1934. En annan, Santa’s Workshop från 1932, känner vi väl till från just Kalle Anka och hans vänner önskar God jul! (Ett av de få inslag som varit med ända sedan svenska starten.)

Mindre känt för allmänheten är kanske att just den filmen har en fortsättning. Nedan följer The Night Before Christmas från 1933, som visar vad som händer när Jultomten lämnat Nordpolen. Fantastisk animation och en rolig julsaga. Vi sticker inte under stol med att den innehåller några (förvisso mindre) obehagliga utslag av rasism och sexism (såsom så många filmer från den tiden;  hör Joanna Rubin Dranger berätta om varför vi inte bör se på detta med alltför blida ögon). Filmen exemplifierar också den udda stjärtfetischism som var frekvent förekommande i Disneys 30-talsfilmer och dito -serier. Detta till trots är den ett fint exempel på Disneyanimation under dess glansdagar och en värdig avslutning på årets julkalender. 

Ola Hellsten

Åsikterna i ovanstående text står enbart för textförfattaren själv. Däremot vill vi alla på Serieteket – Anders, Elisabet, Linda och Ola – tillsammans önska samtliga våra vänner en God jul! Från oss alla! Till er alla!

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 23: Med Batman över gatan

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. En lucka varje dag fram till julafton.

Batman alias Läderlappen är en av världens äldsta och mest ikoniska superhjältar, skapad 1939 av Bob Kane (även om det debatteras flitigt hur mycket av konceptet som Kane egentligen skapade). Under sina 75 år har figuren genomgått ett antal olika inkarnationer. Fundamentet har varit densamma, men ytan har evolverats, devolverats, reviderats, regredierat och polerats genom tiderna. Figuren har riktat sig till barn och till vuxna, till seriepublik och filmpublik, slagits mot marsmänniskor och barntrafficing, varit en hämnande vigilante med pistol i hand, likväl som en skjutvapenshatande ”boy scout”. 

Det påstås ofta att Frank Miller var den som i slutet av 80-talet återbördade Batman till gatan, mörket och skuggorna efter flera decennier av kitsch, science fiction och färgglada slagsmål i dagsljus. Det är en sanning med rejäl modifikation, eller snarare ingen sanning alls. Redan i början av 60-talet fasades de mest utflippade elementen ut ur serien, med serieskapare som Gardner Fox och Carmine Infantino vid rodret. Då den mer pajasartade TV-serien med Adam West och Burt Ward slog igenom strax därefter, blev även den tecknade serieversionen lättsammare, men i början av 70-talet återkom mörkret de fladdrande fladdermusvingarna då Denny O’Neil och Neal Adams med flera satte sin prägel på serieproduktionen.

Redan vid den här perioden hade man därmed etablerat att Batman kunde förekomma i många olika versioner. Vilket vi på senare år sett även i serietidningarna där Grant Morrison skrivit manus utifrån tesen att alla versioner av Batman är kanon och del av figurens fiktiva historia.

Att få ihop Neal Adams mörka vigilant med versionen i klippet nedan är emellertid inte helt enkelt. Men de förekom under samma period:

Batman och Robin förekom i flera korta uppbyggliga filmsekvenser i Jim Hensons pedagogiska TV-serie Sesame Street (Sesam på svenska) under tidigt 70-tal. Läs mer om detta här.

 

Ola Hellsten

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 22: Grattis Uncle Creepy, 50 år!

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. En lucka varje dag fram till julafton.

Efter den ökända hetsjakten som serier utsattes för i USA under 50-talet blev det under ett par år i princip kliniskt fritt från skräck i tidningskioskerna. 1964 utnyttjade dock förläggaren James Warren ett kryphål i den drakoniska Comics Code Authority, censurorganet som inrättats av branschen för att komma undan vreden från uppretade medborgare, och började publicera det svartvita magasinet Creepy. Större än en vanlig serietidning och med ett pris som skulle indikera att man riktade sig till en äldre målgrupp gjorde att man inte behövde rätta sig efter CCA.  Med en skälmaktig ton från presentatören Uncle Creepy (Slemmy i Sverige) och många av samma tecknare angav man att andan från EC Comics, förlaget som fick ta den största smällen från censurivrarna, var tillbaka.

Omslag av Jack Davis till Creepy nummer ett.

Omslag av Jack Davis till Creepy nummer ett.

Warren nöjde sig dock inte med att låta en monsterhungrig läsekrets återse hjältar som Jack Davis, Frank Frazetta, Al Williamson och Joe Orlando. Hans publikationer blev också plantskola för en ny generation redaktörer och serieskapare som Archie Goodwin, Richard Corben, Sanjulián och många andra.

Jubileumsnumret kom i oktober med ett tjusigt omslag signerat Dustin Nguyen.

Jubileumsnumret kom i oktober med ett tjusigt omslag signerat Dustin Nguyen.

Sedan 2009 härbärgerar Uncle Creepy och hans numer utökade familj hos Dark Horse Comics. Inför nylanseringen producerades följande charmerande stop-motionrulle.

Så grattis Uncle Creepy, Cousin Eerie och Sister Creepy! Må ni sprida skräck i minst 50 år till!

Anders Lundgren

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 21: Tarpe Mills

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. En lucka varje dag fram till julafton.

En av de första kvinnliga tecknarna som tacklade superhjältegenren var Tarpe Mills (född June Tarpé Mills 1915). Under början av sin karriär hittade hon på figurer som Devil’s Dust, The Cat Man och Daredevil Barry Finn, men mest känd är hon för att ha skapat den hårdföra hjältinnan Miss Fury. I serien transformeras societetsdamen Marla Drake (som för övrigt var mycket lik Mills själv) till en pisksnärtande furie sedan hon i samband med en maskerad bestämt sig för att bära en panterkostym som tidigare tillhört en afrikansk häxdoktor. Miss Furys serie publicerades mellan 1941 och 1952 och med tidsenliga bataljer mot nazister, ledda av enarmade General Bruno och Furys ärkefiende Baroness Elsa Von Kampf, var den omåttligt populär särskilt bland soldater. Mills egen katt Perri-Purr (med på bilden nedan) inkorporerades i serien och blev sedermera inofficiell maskot för besättningen på ett av de allierades krigsfartyg.

Tarpe Mills
Miss Furys legend har vuxit kontinuerligt sedan originalserien slutade och efter ett par nystarter och gästspel hos olika förlag har hon sedan april 2013 en egen tidning som ges ut av Dynamite Entertainment. Njut av en kort omslagskavalkad innan ni ser till att skaffa någon av de rafflande serierna med denna oförlåtande dam!

Anders Lundgren

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 20: Tjugondag Knut

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. En lucka varje dag fram till julafton.

En av de bästa och mest egensinniga seriekonstnärerna i vårt land heter Knut Larsson. Med drömlika och ofta lätt surrealistiska berättelser som Canimus, Lokmannen, Biografmaskinisten, Kolonialsjukhuset och Krokodilstaden har han karvat sig själv en egen nisch på den svenska seriescenen. På franska finns Triton och på engelska City of Crocodiles.

Inte minst har Knut tecknat Serietekets officiella julkort 2014:

Knuts_julkort_mindre

Han har även arbetat med film och animation. Dagens kalenderlucka innehåller en 3d-animerad reklamfilm för Majblomman. Knut har tecknat medan Kaktus Film har animerat och Jesper Andersson regisserat. Det hjärtskärande samtalet är helt autentiskt och spelades in i en paus under filmproduktion. Filmen vann vann Reklamförbundets Guldägg 2004 i kategorin ”Ideella organisationer”. Titta och förstå varför.

Ola Hellsten

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Serietekets julkalender lucka 19: Mästarinnan Marguerite

För tredje året i rad bjuder Serieteket på en julkalender bestående av filmer och filmklipp, kuriositeter, roligheter och dumheter från seriernas, teckningskonstens och animationens mångfasetterade värld. En lucka varje dag fram till julafton.

Ett av de roligaste evenemangen som Serieteket arrangerade under året (vid sidan av Stockholms internationella seriefestival 2014) var den Franskspråkiga seriedagen (eller snarare dagarna) 8–9 mars. I samarbete med Franska institutet, Belgiska ambassaden, Kanadensiska ambassaden, Schweiziska ambassaden, Rumänska Kulturinstitutet och många svenska vänner lyfte vi fram den franskspråkiga seriescenen medelst nya biblioteksböcker, filmvisning, marknad, workshops, scensamtal och flera internationella gäster. Från Belgien: Xavier Löwenthal, från Kanada: Julie Delporte, från Rumänien: Dodo Niţă. Från Frankrike kom nog det mest kända namnet – ingen mindre än Marguerite Abouet!

AyafrånY

Abouet föddes 1971 i Elfenbenskusten, men bor idag utanför Paris där hon är verksam som serieförfattare. Mest känd är hon för sina uppmärksammade serieromaner om den ivorianska flickan/kvinnan Aya, vilka hon har skapat tillsammans med sin make, illustratören Clément Oubrerie. Utgångspunkten var att skildra det vardagliga Afrika av idag, som en motvikt till de ofta förekommande skildringarna av krig och svält. Den första av dessa – Aya från Yopougon – gavs ut på svenska 2010 av Papamoscas förlag. Ytterligare fem delar har kommit ut på franska och engelska. Aya har även gett upphov till en spinoffserie för mindre barn – Akissi: Katterna anfaller gavs ut på svenska av Epix förlag i fjol.

MargueriteAbouet

Marguerite Abouet på Franskspråkiga Seriedagen i Kulturhuset Stadsteatern 8/3. Foto: Ola Hellsten

Förra året kom även en långfilm baserad på serien, vilken visades på filmfestivalen Cinemafrica i Stockholm i mars (nästan i direkt anslutning till hennes besök här). Filmen fick ett gott mottagande av kritiker och publik. Här följer ett kortare utdrag.

Ola Hellsten

Upphovsrätt: Serieteket äger inte de filmklipp och bilder som visas här utan tillhandahåller enbart länkar till YouTube och liknande sidor. Vi har länkat till klipp och bilder som vi tror A: är upplagda av upphovsrättsinnehavare, eller B: finns på webben med upphovsrättsinnehavarens överseende, s.k. ”fair use” el likn. Om du är rättighetsinnehavare av ett klipp eller bild som vi lagt upp men inte vill att det ska synas på webben, kontakta oss så tar vi bort länken!

Lämna en kommentar

Science fiction- och fantasydag på Plattan 21/12

Serieteket tipsar om ett spännande evenemang i vårt syskonbibliotek Plattan nu på söndag. I ett samarbete med Skandinavisk Förening för Science fiction arrangeras en halvdag med scensamtal om science fiction och fantasy på Plattanscenen.

MiniCon

Program:

Kl 12.00: Mars i science fiction genom tiderna
Föredrag av långtida science fiction-läsaren Tomas Cronholm.

Kl 13.00: Sovjetisk science fiction som spegel av samhället
Föredrag av literaturvetaren Henriette Cederlöf.

Kl 14.00: Svensk science fiction och fantasy idag
Paneldiskussion med författarna Mattias Lönnebo och Anna Gable.

Kl 15.00: Vad ska man läsa?
Panelen ger tips på och diskuterar bra nyutgiven science fiction och fantasy på svenska och engelska. Deltar gör Carolina Gomez Lagerlöf, Tomas Cronholm och  Mattias Lönnebo.

Kl 16:00: Vad händer framöver i science fiction-fandom?
Kort presentation av större evenemang under 2015.

Notera: Tidigare aviserade paneldeltagaren Boel Bermann utgår ur programmet men ersätts tacknämligt av Mattias Lönnebo.

Bibliotek Plattan skyltar med sitt science fiction- och fantasybestånd.

Efter programmet beger vi oss till närliggande restaurang för middag och vidare diskussion. Anmäl er senast 19 december till Carolina Gómez Lagerlöf om ni vill följa med på middagen.

Arrangeras av Skandinavisk Förening för Science fiction i samarbete med Bibliotek Plattan och Serieteket (Kulturhuset Stadsteatern).

Föreningens officiella webbplats

Facebook-evenemang

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 134 andra följare